emelyforsberg

I helgen blev det dåligt med skönhetssömn, och inte kan jag ta igen det i veckan heller, då jag ska jobba 10 timmar varje dag. Men det är väl priset man får betala efter en rolig helg. Hellre upptäcker jag så mycket som möjligt när jag väl är här, än att jag sover bort de få helgerna som jag har kvar här i staterna (vilket är 16 stycken)

I fredags slog Malin till med ett Barbeque Party på stranden för sina nyanlända kompisar ifrån Sverige. Det var en härlig blandning av amerikanare och européer som deltog i festen. När mörkret och kylan sedan trängde sig på, drog Anna, Claire och jag in till San Francisco för att upptäcka ”Marina District” by night. Jag hade lovat mig själv att köra hem runt 1-tiden, men det var lättare sagt än gjort när man har kul… Så med bara några få timmars sömn i bagage, började jag sedan lördagmorgonen med 7 timmars arbete. Senare på kvällen åkte vi in till San Francisco för att kolla in några band som showade.

Söndagen var lika fullbokad den, först blev det brunch med värd-familjen på ett koreanskt ställe, sedan snabba ryck in till San Francisco för att kolla på baseball i AT&T arenan, som för övrigt var fullsatt igår-  med ca 42 000 åskådare. Sedan var mina planer att åka hem och sjunka ner i min stora sköna säng, och äta glass och praliner resten av kvällen. Men istället fastnade vi i trafiken och blev sittande där i några timmar- kul!

Måndagar innebär ”Starbucks 8 pm” med tjejerna, då självklart helgens äventyr noga ska diskuteras igenom 

Jag älskar Mcdonlad’s nya tv-reklam- Prata inte med mig fören jag fått mitt morgonkaffe! Det är en reklam som stämmer SÅÅ bra in på mig!! Varje morgon smyger jag mig ut till köket- sätter på kaffet, väntar otåligt på att bryggaren ska fylla en hel kopp, tar en klunk kaffe- andas ut, och först då åker ”happyfacet” på, och jag ropar glatt ”God morgon” till familjen.

En nackdel med att bo i en storstad är att det just är så många människor. Min Ipod Touch gick sönder i dagarna, och jag var tvungen att lämna in den. Hade detta vart i exempelvis Gullspång, hade butiksbiträdet direkt på ståendefot tagit upp förstoringsglaset och skruvmejseln, och börjat fixa med den. Men här i San Francisco, måste jag först åka in till butiken och berätta att min Ipod är trasig. Därefter ska ett ”appointment” (möte) bokas, och mitt problem ska diskuteras igenom. Efter mötet som höll hus 3 dagar senare, konstaterades att min Ipod faktisk var trasig, och måste bli lagad. Ja men vad händer då, jo ett nytt möte ska bokas in, då den äntligen SKA bli lagad. Utan musik i öronen fick jag istället sitta och roa mig med att kolla in människor på vägen hem. Den människan som drog till sig min uppmärksamhet mest idag, var en kvinna som levde något slags ”Backpack” liv. Hon såg förskräcklig ut med sönder skurna, blodiga ben- och med sår som var igen sydda med svart sytråd. Sedan tar hon upp en burk och börjar dricka någon oidentifierad gulvätska med massa klumpar i, som liknade blodiglar. Usch vilka människor det finns!

…Nej, nu måste jag allt avrunda med något mer positivt än otrevligheter på tunnelbanan. I alla fall så hann jag med att kika in i några affärer när jag ändå var i city. Vilket resulterade i ett fint vitt bälte från Armani Exchange. 

Fredag betyder sushi, och det blev det även den här fredagen. På eftermiddagen kom min söta lilla Anna förbi och överraskade mig med en present, mycket uppskattat:)På kvällen åt jag middag med familjen, eller typ 2 räkor fick jag i mig, maten var så himla stark så det gick inte att äta- och då är jag ganska härdade emot stark mat. Vid niotiden möte jag upp tjejerna och några amerikanare, för bowling. Jag kan inte påstå att det gick bra, men trevligt hade vi i alla fall. Lördagen inledde jag med en härlig sovmorgon till 11am. Därefter tog jag tunnelbanan in till San Francisco och möte upp Filippa för lite shopping och mat. Vi hittade en uteservering som såg lovande ut mitt på Union Square, men maten var en besvikelse- som vanligt. Restaurangerna har en sådan förmåga att ”snitsa” till namnen på rätterna, men ändå kommer en torftig ost- och skinkmacka ut på tallriken. Kvällen blev sedan lugn hemma hos Louise, med mycket prat och godis. 

Det har vart en lugn vecka hittills, nu när mormodern vart här. Jag lyfte inte ett finger i måndags, mer än att jag luncha på Sushi house, och åkte till Starbucks senare på kvällen. I tisdags var en väninna till värd-mamman på besök ifrån England, så då gick vi ut och åt, och kan någon gissa vad? – Jo, Kinamat såklart! I onsdags åkte jag och Anna in till San Francisco och shoppade, och senare på kvällen blev det film med tjejerna. Efter ett år som detta, hur ska jag någonsin kunna sätta mig vid skolbänken igen? Råplugga dag som natt inför tentor, gå upp på morgonen- passa tider och planera? Usch vad det kommer bli jobbigt att behöva ställa om sig för att bli ”ambitiös” igen. Förhoppningsvis med lite mer erfarenhet i bagaget. Man kanske skulle kunna tro att denna resa stillat mitt ”ressug” lite, men den har bara öppnat upp mina ögon för att vilja ha mer.

Angående skolan så har jag nu valt mitt fördjupningsområde på civilekonomprogrammet. Jag ska läsa till Controller:)

Imorgon är det äntligen fredag och helg. Under dagen ska jag träffa Anna och vi ska åter bege oss in till San Francisco för lite shopping. Senare under kvällen ska jag träffa Sherrie (mamma till en av "minstingens" klasskamrater). Vi ska gå på konstutställning, och därefter gå ut och äta middag tillsammans. Ska bli riktigt trevligt!

Då har jag firat Halloween, Thanksgiving, Jul, Nyår och Påsk i staterna. Nu ser jag fram emot sommaren och alla trevligheter som komma skall.

I fredags åkte jag tillsammans med 2 kompisar till ett klättringscenter i Berkely. Innan vi kastade oss på väggarna var vi först tvungna att genomgå en lektion i klättring, säkerhet och knutar. Jag kände mig så dum, för så fort instruktören hade visat en knut så hade jag redan glömt bort den. Så det slutade med att han hämtade en till instruktör som fick hjälpa resterande gruppmedlemmar, medan han endast fokuserade sig på mig och mitt team. Men vem skulle inte bli osäker när man ställs inför att ansvara för någon annans liv? I början var det lite läskigt att helt tillförlita sig på en annan människa, men efter tag så släppte även den tanken. Klättring var verkligen super kul. Måste jag allt göra igen! Efter några timmar på väggen åkte jag in till San Francisco för att möte upp mina kära väninnor. Där tog de sig ett varsitt glas, medan jag satt och slörpa på vatten och visste att min bil stod inom rimligt gångs-avstånd.

Lördagen bestod av ”ägg-målning”, godisätande (fick ett gigantiskt paket med posten, fullt med godis ifrån mina föräldrar) – självklart undrar jag hur det kan få plats så mycket godis i min kropp? Men, men, tur att det inte är påsk varje dag. Senare på kvällen tog jag mig åter in till staden för att prova på San Francisco’s nöjesutbudet.

Kommentar från den äldsta flickan- Jag är så glad för att du är här, och att du inte är en kinesisk Au-pair (sen krama hon mig) Är inte det sött om något?

Bakgrund: Familjen har tidigare haft 2 kinesiska Au-pairer som den äldsta flickan inte alls kommit överens med.

·      Jag är så glad att jag kom till just er familj

Idag söndag, blir det Påskmiddag med värdfamiljen och mammans föräldrar. På menyn är det Kalkon med diverse tillbehör. Påskharen gjorde även ett besök med en godis-fylld korg och ställde utanför min dörr. Trevligt:D

Tack mamma och pappa för påskpaketet, och tack Eva och Ove för påskkortet. Det betyder mycket för mig!

Medan ni där hemma går på påskledighet och Hoffmaestro på Stattshotellet, så jobbar en annan vidare precis som vanligt. Jag vill också ha en svenskpåsk med godmat och påskgodis! Men icke! Istället firar jag långfredagen genom att åka till Berkeley för att klättra på klättervägg. Vilken påskkänsla.

Ikväll kommer i alla fall mormodern på besök från New Hampshire. Det ska bli kul att få träffa henne. Annars är min plan för kvällen att våldgästa Claire och hennes ”Hottube” (badtunna), blir en bra avrundning på dagen. 

Nu är springbreak perioden här, och skolorna stänger för en hel vecka. Det skulle i vanliga fall innebära mer jobb för mig. Men nu är det så att barnens mormor kommer på besök. Så det kommer troligen underlätta mitt arbete, som annars är så krävande:P

Påsken står även för dörren, men det verkar inte jag upp jaga upp amerikanarna särskilt mycket, vilket jag kan tycka är lite konstigt eftersom USA generellt är ett land där religion har stor inverkan. Men självklart är traditionen att återigen slänga fram en kalkon på bordet. Lite som vårt svenska smörgåsbord som serveras både jul- påsk och midsommar.

Såg en bilolycka idag (som så många andra dagar- eftersom trafiken här är så galen) men i alla fall så hade en stor JEEP kört in i en hastighetsmätarstolpe och in i JEEP’en hade en liten grön bil krockat, och mosat hela fronten. Hur kan en sådan olycka ske på en väg där hastigheten bara är 25 miles/h (dvs 40km/h)? Ja, man får se mycket här i USA, och man slutar aldrig att förvånas. 

Efter en mycket god middag i staden, åkte vi vidare under lördag-kvällen till North Beach och Lounge Cirquit, där våra vänner hade bordservice. Så där roade vi oss natten lång. Sammanfattningsvis en väldigt lyckad kväll som jag hoppas det kommer fler utav.

Min tv- och glass-ätar söndag blev det inte mycket av. Söndags morgonen startade med en brunch tillsammans med värdfamiljen och deras vänner. Därpå tog jag mig en liten ”nap” för att återhämta krafterna innan värdfamiljen och jag möte upp morfadern och hans vän, för att äta en gigantisk ”sea-food” buffé. Så en riktig ätardag blev det allt ändå.

Nu är det snart måndag här i Kalifornien, vilket innebär Starbucks-måndag. Ny vecka- nya utmaningar! 

Turistbild á la Me on Lombard Street- som för övrigt är världens krokigaste gata